Nya förutsättningar

Hej min vän!
Jag älskar att skriva, tycker om att dela mina tankar med dig, fundera och reflektera.
Men att uppdatera dagligen och svara på och kommentera hos andra fina bloggare tar för mycket energi. Jag läser gärna bloggar och visst är det smickrande med goa ord från er men, när det känns som ett måste, nej då blir det stopp.
Alltså blir det såhär.
Kommentera gärna om du vill, men bli inte ledsen om det inte kommer några ord i retur.

♥ Stor kram Kristina ♥

torsdag 25 januari 2018



Hej igen!
Sitter och funderar över vad vi ska äta i morgon.  Visst är det roligt att spetsa till det lite extra på helgen. Förrätt, lite plock eller en dessert.
Förra veckan åt vi så god kycklingfile att jag nästan vill servera den i morgon igen men det blir snudd på lathet. Jag älskar att plocka fram kokböcker, sitta och bläddra och skriva listor fundera och planera.
Trots att jag helst bläddrar och tummar i böcker så finns det så mycket gott även på nätet.
På Zeta.nu finns allt du behöver och lite till. Det var där jag hittade kycklingspett panerade i halloumiost. 





Här hittar du receptet


Jag är alltid sugen på lax så det får det nog bli. Grillad lax med gratinerade Auberginer, chevreost och granatäpplekärnor.
Så får det bli.

Nu väntar te och ett par sidor i min bok.
Även den att rekommendera
Född ur kylan av Nora Roberts, del två i en triologi om tre systrar som utspelar sig på Irland.

Krameli kram Kristina




Mio min Mio!

Hej min vän!
Det var så längesedan sist och så mycket har hänt. Jag har om jag ska vara ärlig inte saknat dig eller i alla fall inte att skriva till dig. Men i dag, i morse efter fikastunden med några kollegor kom suget tillbaka. Att få sitta vid tangenterna och låta tankar och drömmar bli till ord på en skärm. Ord som du kan läsa och göra till dina. Tankar som du kan spinna vidare på och som ringar på vatten göra något av.

Mio tio veckor juli 2017
 Det var den här lilla parveln som kom på tal och som sedan förde samtalet in på fotograferande och bloggandet. Mio min Mio, som är vårt allt och vår kärlek. Vi hämtade hem honom en måndags kväll i juni och sedan dess har han oss som i en ask.
Mio är en Griffon fauve de Bretagne och ja, en fransman ända ut i tåspetsarna när han sätter den sidan till.



Hur har du det då? Kanske läser du bloggar som vanligt, eller är det en tillfällighet att du tittade in här eller blev du kanske paff när det damp ner en notis om att Mamma med ambitioner gjort ett inlägg. Hihi! Flera av mina tidiga bloggvänner har jag kontakt med via instagram men är du ny här eller ingen jag känner är du lika välkommen som alla andra. Jag vill lova dig att jag ska uppdatera, skriva flitigt och mycket men........
Vi tar ett inlägg i taget.

Jag har brukat skriva om mina tankar och funderingar, om drömmar, delat med mig av mina recept och de böcker jag läst. Så kommer det att fortsätta. Jag är samma Kristina fast nu kan jag lägga glutenfri och körsångare till mitt cv. Efter att ha levt i 45 år med magont och kramper testade jag att vara glutenfri och det är det bästa jag gjort på länge. Det är inte svårt alls vilket jag trodde det skulle vara. Lite klurigt stundvis men med känslan av att ha en mage och tarmar som mår väl är det så värt allt extra fix.
Nu väntar vardagsmåsten men, jag återkommer.
Kram Kristina


måndag 29 maj 2017

Hummmmm

Hej finaste!
Efter en helg i paradiset snurrar många tankar i mitt huvud.  Som vanligt hade vi det toppen, njöt av varandras sällskap, god mat och hjälp vilken underbar natur. Redan när jag kliver ur bilen andas jag annorlunda



Jag fick en känga av min kärdotter för att jag uppdaterar allt för sällan. ( nov 2016 )
Ja, hon har rätt och som vanligt när jag tänker på det hamnar jag i en humm hur ska jag göra situation. 
Hur är det med bloggandet, skriver vanligt folk fortfarande, jag menar om allt och inget eller är det bara kändisuppdateringar om mode, resor och fransförlängning.

En av mina tankar från helgen är den här.
Vi har en tight relation med mina föräldrar. Jag jobbar hårt för den och vi ses ofta. Jag trivs bra i deras sällskap och känner att mina ♥ också gör det.
Det kommer en dag då de inte längre finns hos oss och jag vill proppa mina killars hjärtan och hjärnor fulla av goa minnen, lärdomar och den underbara känslan av att tillbringa tid med andra än kompisar i deras egen generation. 
Vi skrattar tillsammans, lär av varandra och hjälp vad vi fjantar.

Det jag egentligen vill ha sagt är att det är inte en självklarhet att ha en tight och fin relation med föräldrar och syskon. Det är inte heller något måste, något som krävs av dig för att du ska vara en god och lyckad person men,
det smärtar mig ändå när det inte alltid fungerar.
Jag kan inte släppa att alla inte har det som jag och jag grubblar mig grön över det.
Jag vet att det är galet, att jag måste lägga mindre fokus på grubblerier men sådan är jag.

Jag hoppas att mina funderingar får dig att tänka kring dina val, vad är viktigt för dig?
Hoppas du får en toppen dag.
Kram




tisdag 29 november 2016

Allt om mat

Allt om mat är en favorit sedan många, många år.
När det dimper ner en ny tidning i brevlådan läser jag den alltid på samma vis. Bläddrar snabbt igenom den och lägger den ifrån mig till ett senare tillfälle.
När det är lugnt och med en kopp kaffe som sällskap bläddrar jag sedan sakta,sida för sida.
Inledningssidan där chefredaktören "tänker till" läses noga. Brukar du hoppa över " Välkommen sidan"
Gör i så fall det till en ny vana att läsa den. Den är ofta både tänkvärd och knyter samman tidningen.


I dag klurar jag på mingel tilltugg. 
Vi ska ha en glögg fest och jag vill duka upp ett stort bord med massa gott och vackert, juligt mys.
Vi blir ganska många och jag vill ju att det ska finnas något till alla. Om  myset sedan går att förbereda är det det bästa.
Jag har såklart några favoriter och dem kommer jag att dela med mig av till dig. Hur gör du? Fixar du alltid till ngt nytt eller har du någon favvo som du återkommer till år efter år.


När jag bläddrar genom gamla tidningar känns mycket igen. Vissa recept är återkommande och andra blir liksom en aha, javisst ja. Det var ju gott!


måndag 28 november 2016

Min sanning!

Hej min vän!
Hoppas att du mår bra och att det lyser i fönstren runt dig. Jag älskar denna tid på året när det gnistrar vackert av lampor i både trädgården och i våra fönster.
Jag njuter av att strosa runt på kvällsrundan och titta in i advents pyntade fönster, se både nya och gamla sorters stakar och stjärnor lysa upp kvällen.
Snart December månad, en månad i väntans tid...... bara dagar kvar.



På Söndagar sänder svt ett mycket bra program med Anna. Hedenmo.
Min Sanning.
Så bra, jag har tittat på Jonas Gardells intervju och han är ju en av mina favoriter, och i dag har jag lyssnat på Per Holknekts historia.
Denna underliga man, så spännande.
Tänk att få sitta ner och lyssna, ställa frågor, grunna och reflektera.
Jag älskar att tänka en andra gång, att relatera till mig själv och lära.
Jag har ofta ett papper eller en bok liggande framme där jag skriver ner fina tankar eller kloka ord.
Jonas sa så här
Lev ditt liv så att det är värt att dö för
Jag behöver rutiner och mår bäst av kontroll

Vilken sanning, en sanning som jag gärna gör till min.
Dokumentärer eller grävande journalistik av detta slag, tänk att få arbeta med det. Tänk att få vara med från grunden, att få ställa dessa frågor, få intervjun att flyta och den intervjuade att öppna sig.
Ohhhhh, tänk om man var tjugo.

Kram Kristina



söndag 20 november 2016

Skönheten och odjuret.


Hej min vän!
 oj vad fort denna härliga helg blev till söndag kväll.
Jag har haft en fantastisk helg.
Middag med härliga handbollsmammor på fredagskvällen, lunch och viktiga samtal med min bästaste vän Maria på lördagsförmiddagen, middag i trygga föräldrahemmet på lördags kvällen och en söndag med absolut inga måsten.
Jag har powerwalkat, fotat och läst. Druckit te och yogat.
Nu har min jägare nyss kommit hem och vi ska grilla.


När jag körde iväg till Maria i går kämpade mina killar på i trädgården. Klippte buskar, räfsade löv och klippte gräsmattan. Vår trädgård är gammal. En fröjd för ögat under vår och sommarmånaderna, en skönhet för ögat. En plats som jag älskar och ständigt pysslar i.
Men nu, hua mig........ grå och mer som ett odjur.
Stora träd som så gärna smutsar ner gräsmatta och rabatter med sina löv, krukor som gapar tomma eller har vissnade blommor. Färger som är genomgående grå och suck.
Detta måste få en ändring inför nästa höst. Jag har traskat runt med kameran och planerar för en förändring. Det ska planteras växter med höstfärger och ännu fler buskar måste få flytta hit.
Odjuret måste ge plats för skönheten året om.
Basta!!!!

Kram Kristina








söndag 13 november 2016

Har du grattat din pappa?


Hallojsan Vännen!
Hoppas allt är väl med dig och de dina. 
 P har varit och jagat hela dagen, storebror med flickvän har gått långrunda i Skrylle ett rekreationsområdet utanför Dalby.
Jag har krattat löv och klippt ner buskar, och spanat in de nya husen nära oss. Ett litet samhälle växer fram och det blir jättefint. Lillebror har inte varit utanför dörren på hela dagen utan bara chillat på sitt rum.
Alltså har vi allihop gjort precis det vi önskade.
Söndagen blir oftast en slappe dag om jag får bestämma. Visst kan det få plats en handbolls match, middag med vänner eller något annat mys men shopping, tvätt eller fix i huset, nix


Idag är det fars dag. Firar du det?

Vi firar nästan inga sådana dagar. Jag tycker att de mest är till för affärernas kassor.
Vill du visa din värme och kärlek för dem du tycker om så gör det ändå. För mig känns det mer ärligt och skall inte behöva påminnas.
Min far fick en extra kram igår.
Behöver du påminnas så tänk till lite nu. 
Vem vill du uppmärksamma och varför?  Känner du att du inte berättar för dem som betyder ngt för dig att du gillar dem så är det aldrig försent om du börjar nu.
Skriv en lista, posta ett vykort eller skicka ett litet sms.
Vi pratade om det när vi åt middag nu i kväll och lite färgade är ju barnen, men de höll med mig.
Lillebror hade visserligen en önskan om en son dag men.........det är ju han i ett nötskal.
Älskade unge!!!

Nu kaffe med min trötta, nyss hemkomna jägare.

Ps Har börjat lyssna på en ny ljudbok, en mysig en
" Det lilla Bageriet på strandpromenaden."

Kramar i massor
Kristina



onsdag 9 november 2016

Mormor! Minns du när du flätade mitt hår?

Hej du!
Tittar mig i spegeln och suckar. Är inte alls nöjd med min frissa. Håret är platt och livlöst och jag är nog den sämsta på att fixa till det.
Det finns så många hårprodukter, 
så många fina frisyrer och enkla uppsättningar men jag har verkligen tummen mitt i handen.

Under större delen av mitt liv har jag haft tjockt, lockigt hår.  Virvlar som ställt till det och gjort att de frisyrer jag helst önskat mig absolut inte fungerat. 
Nu har jag tappat massor av hår och mina lockar är ett minne blått. antagligen pga av medicinering, men att jag skulle sakna mitt virrvarr ........
Min mormor ler nog glatt i sin himmel.

Bild lånad av google.

När jag var liten hade kompisarna permanentat hår. Lockarna låg perfekt och var likadana även efter en cykeltur i duggregn.
Jag ville så gärna permanenta mig, trodde att mitt hår skulle bli som deras. Min mor sa bestämt nej, och som alltid när något gick mig emot pratade jag med mormor.

En helg när jag sov över hos henne flätade hon mitt hår i en massa små flätor. Hon hade inga gummiband så vi gjorde remsor av lakansväv som hon knöt runt håret. Vi droppade i någon form av vätska i flätorna och vi var båda så nöjda med vårt arbete. Jag kan fortfarande känna känslan när jag sovit med dessa flätor och det var dags att ta ur dem.
Mitt hår skulle bli så som jag önskat, och vi skulle minsann visa min mor hur vackert det blev.
Humm.......
Jag tror nog jag vet vem jag ärvde det där med tummen mitt i handen när det gäller hårvård.

Ha en fin onsdag!
Kram Kristina


måndag 7 november 2016

Denise Rudberg

Godmorgon kära du!
Måndag och jag har sovmorgon! 
Sitter vid köksbordet med mitt kaffe och skrollar lite i min bokhylla på Spotify. Det finns många böcker som väntar på att bli lästa/ lyssnade på, men ingen som lockar mig just nu. Är precis färdig med Keplers " kaninjägaren " och den var jätte bra. . Gillar du deckare?


Igår var Denise Rudberg gäst i fyrans morgonsoffa. Denise är en av de författare som jag tokälskar. Hon skriver precis så som jag vill kunna göra. Jag älskar hennes interiörer, hennes humor och hennes val av personligheter. Hon blandar personer och deras sätt att vara på ett spännande sätt. Många olika karaktärer får plats. Bäst är hennes böcker om Marianne Jidhoff men även böckerna om ungdomarna i de finaste delarna av Stockholms innekrets är kul. 
I Morgonsoffan berättade Denise att det ska bli tolv böcker om Marianne och hennes polis kollegor. 
Jippi säger jag. Den senaste boken kom nu i höst och heter " På sex meters djup "

Har du läst något du vill rekommendera, skriv ett par rader i kommentars fältet.

Nu ska jag hoppa in i duschen! 
Ha en underbar dag, var rädd om dig.
Kram Kristina 


onsdag 2 november 2016

Mosterbullar

God kväll!

Jag pular runt i köket, med ljudbok i lurarna och städar upp efter kvällens bullbak.
Våra grannar har varit en sväng i London och som tack för att jag tittat till deras hus fick jag en burk Raspberry Jam från Harrods. 
Älskar hallonmarmelad.
Precis innan lillebror skulle iväg till sin handbolls träning sa han 
" Mamma det hade varit gott med dina goda bullar, lite ost och den nya marmeladen när jag kommer hem"
En liten diskret ögonblinkning och så var han borta.
Bullarna han syftade på är bland det enklaste som finns att baka.
Min systers flickor kallar dem för mosterbullar och i kväll kom jag på att det kan de ju få heta i dubbel bemärkelse då receptet faktiskt från början kommer från en ungdoms kärleks moster.
Klicka här om du vill ha receptet.


 I går när jag kom hem hade en fin vän varit förbi hos oss och lämnat en helt underbar bukett rosor till mig. För att jag behövde dem tyckte hon.
De är så fina, doftar gott och pryder köksbordet.
Vänner, finns det något bättre.
Jag har lekt lite med kameran men hjälp vad svårt det är att få till något bra när dagsljuset är puts väck.
Önskar att ni kunde känna doften bara genom att gnugga lite på skärmen.

Stor kram Kristina




tisdag 1 november 2016

Middag i mörker


Hej min vän!

Nu måste jag berätta om Lördagens konstiga middag. Jag, min syster och våra män traskade in på Grand hotell i Lund kl 18.00 
Vi blev visade till en stor sal och bjöds tillsammans med ca 70 andra på bubbel. Det viskades lite här och lite där och vi tittade under lugg på varandra.
. Stämningen var på topp, det kändes lite som innan en föreläsning eller någon annan form av pirrigt framträdande. Ingen visste vad som skulle hända 
och det pirrade i allas magar. ☺

Efter en stund blev vi in visade till en ny stor sal med endast ett stearin ljus som ljuskälla.
Vi fick vår placering och satte oss tillrätta. 
Sedan kom kocken, hälsade oss välkomna och blåste ut ljuset.
Det blev mörkt, tok mörkt, helt svart.
Jag fick faktiskt lite panik där en stund.
Vi blev serverade dryck och förrätt. 
Serveringspersonalen hade laserglasögon på sig men såg endast konturerna av oss.
Det var svårt att äta med kniv och gaffel så jag hjälpte till lite med vänster tumme och pekfinger.
Sedan fortsatte det likadant med huvudrätt och dessert.
Man smakade allt på ett nytt sätt och alla sinnen var verkligen på helspänn. Som jag skrev fick jag lite panik till en början men det gick ganska snabbt över. 
Vi pratade som vanligt men, det som var annorlunda var att vi åt på ett nytt sätt. Som mat intresserad letade man efter kryddor och nya smaker. Vi stötte och blötte tillsammans och det var jätte roligt.
Efteråt träffades hela sällskapet i ett angränsande rum och drack kaffe med avec. 
Där gick vi tillsammans med kocken igenom menyn och det var riktigt spännande.
Nästan som ett resultat efter en tips promenad. 
Jippi den satte vi, nej var det verkligen lamm vi som trodde att det var anka.......

En upplevelse som jag verkligen kan rekommendera dig att testa.

Nu ska jag smälta dagens upplevelse från Malmö Mässan, mer om den i morgon.

Stor kram
Kristina




måndag 31 oktober 2016

Så underbart med feedback

 Hej på dig!
Idag är jag en gnällig en. Inflammation som blommat upp lite varstans gör att jag haltar, har värk och känner mig allmänt gnällig. Skit också tänker jag den ena minuten, varför ska jag vara drabbad av denna pestiga sjukdom. Nästa minut gaskar jag upp mig och tänker att jag faktiskt inte haft något skov sedan i våras och det är ju helt underbart. 
I lördags var vi på en väldigt konstig middag på Grand hotell i Lund. Det var jag, min kära och min syster och svåger. 
Temat för kvällen var " Middag i mörker " 
Det var så spännande, berättar mer detaljerat senare. 
Just nu vill jag ge er lite pusch för positiv feedback. När ni känner att någon gjort eller sagt ngt fint, tänkvärt, härligt eller klokt. 
Glöm inte bort att bemöta det. Att få en komplimang eller feedback är så viktigt. Jag har från flera håll fått höra hur roligt det är att jag kommit igång med bloggandet igen. Jag har varit saknad, det jag skriver uppskattas. Jag är så glad och det stärker min ursprungliga tanke med bloggen. 
Nämligen att förmedla vardagliga tankar och funderingar, få dig som läsare att tänka till och värdera, och ta till dig det som berör dig, på ditt sätt.


Stor kram Kristina 

torsdag 27 oktober 2016

Mitt ♥ eller MFF guld

Hej du!
Torsdags kväll och snart läggdags. Klockan är bara halv nio men jag ska faktiskt krypa till kojs och kolla Dicte i sängen. Jag ligger lite back och på jobb sa det att det var jätte spännande.
Tittar du på den serien?
Om inte är det aldrig försent att börja. Gillar att det bara är att klicka på play.

I kväll har vi haft mysmiddag. Vi firade att lillebrors prao är slut och att han fått fantastiska lovord, vi firade att storebrors prov gick jätte bra och att min förkylning verkar ge med sig.
Jippi!!
Jag säger det igen och igen... fira allt som firas kan.
Det blev lyxmiddag med en underbar köttbit, massor av sallad och ett glas gott rött.
En nyhet som får full pott. Så gott!!!

Gillar du gott fylligt vin bara måste du testa detta.
Ju förr dess tu bättre.

Igår vann ju MFF SM guld.
Stort grattis till alla inblandade, spelare, supporters och alla doldisar som fixar logistiken.
Verkligen roligt!!!
Varje år i oktober när det drar ihop sig till slutspurten myser jag.
Tänker tillbaka till 2004 och den 30 oktober.
Då liksom nu, tog Malmö hem guldet men något ännu större hände också denna dag.
Min fina underbara systerdotter, mitt ♥ såg dagens ljus.
Dock hade hon lite bråttom ut och vägde bara dryga kilot.
Nu 12 år senare är hon världens finaste, om bara ett par dagar 12 år gammal. Hon har livet framför sig och jag älskar henne sååå.
Malmö FF, ni får gärna ta hur många guld ni vill men guldet 2004 det glömmer jag aldrig.


Sov gott fina du.
I morgon kör vi fredagsfeeling!!!
Kramis
Kristina

onsdag 26 oktober 2016

Att vända något bökigt eller jobbigt till ngt positivt.

Hej vännen!
Onsdag kväll och snart ska jag köra lillebror till handbolls träningen. Han tränar tre kvällar i veckan och har oftast minst en match på helgen. Det tar ca 30 min dit och 30 min hem. 
Körtid som faktiskt är guld värd. Vi träffar varandra kanske mer än vad de föräldrar gör som har sina tonåringar hemma hela kvällen.
Man kommer ingenstans, blir inte avbruten och de härliga, spontana samtalen får ta plats.
Jag är en hemma tjej, älskar att krypa upp i soffan och läsa en bok. 
Men de stunderna med sonen i bilen är fantastiska.
Redan när storebror som 11åring valde att spela i stan i stället för på hemma plan bestämde vi att detta måste vi göra till ngt positivt.
Kvalitetstid i bilen.

Älskat och väl använt hemmasnickrat handbollsmål.

Visst pratar vi handboll, visst kommer det både glädjerop och frustration och för mig ointressant handbollssnack......
Men sedan ♥

I kväll när jag var på apoteket praktiserade jag detta "eviga väntande" på samma sätt. 
Vänd det till ngt positivt.
Medicinen som jag skulle ha var krånglig att hitta och dessutom behövde läkaren som skrivit ut den ha särskild behörighet för att få skriva ut den. Detta skulle då undersökas via nätet innan jag kunde betala.
Helt rätt, ingen obehörig läkare ska få skriva ut medicin, men den stackars farmaceuten som kämpade på framför datorn bad om ursäkt hur många gånger som helst.
Jag svarade henne att hon kunde jobba på hur lugnt som helst och att jag såg detta som ett tillfälle till återhämtning.
Farmaceuten log och nickade, jag satte mig ner och blundade.

Bakom mig stod flera personer och suckade, tittade på klockan och.........
fattade helt klart inte att detta gjorde det roligare och än mer tänkvärt för mig.

Krameli kram.




tisdag 25 oktober 2016

Att skrika rakt ut.


Hej vännen min!
Här sitter jag och skakar samtidigt som jag tokskäms. Kom hem från jobb till ett tomt hus. Frös lite och känner mig lite gnällig. Ok, då startar jag en brasa. Spinkorna som vi tänder med var slut och jag tänkte då att det finns en full låda där ute som jag kan fylla på med. Egentligen är jag för lat för just detta arbete men idag..........hämtade in lådan och började fylla på under den gamla spisen i köket.
Plötsligt rörde det sig i lådan och en liten mus med världens längsta svans tittade fram. Jag tittade på den och den tittade på mig, sedan skrek jag rakt ut och musen blev till en staty. 


Hua mig, jag ryser igen när jag tänker på det. Lådan lyftes ut och dörren låstes. 
Men alltså, en mus, en liten en. Vad kan den göra mig? Ändå känns det obehagligt och jag vägrar gå ut innan någon kommit hem och letat fram en fälla.
I kväll ska jag inte göra ngt alls. Känner för att mysa i soffan, kanske ta ett bad eller leta hotell i Köpenhamn. Är sugen på att åka över med mitt ❤️ och insupa lite jul feeling om ett par veckor.

Krameli kram 

Sambal oelek

Kakmonstret inom mig tar aldrig semester.
Jag försöker hålla mig ifrån gottigheter på vardagarna, men på helgen.........
Jag älskar att läsa recept och bläddra i kokböcker.


 Mina pojkar är också gottegrisar även om de inte erkänner det.
I torsdags bakade jag småbröd. Chokladkakor med något så konstigt i som Sambal oelek.
Salt brukar jag smula i men en stark krydda som vanligtvis brukar vara en ingrediens i marinad. 
Hummmmm!!


Det blev så gott att 50 st kakor har krympt till typ 10 st på bara ett par dagar.


Du bara måste testa.

100 gr smör
1 dl socker
1/2 dl sirap
3 msk kakao
2  1/4 dl mjöl
1 tsk bakpulver
1/2 till 1 tsk sambal oelek  ( efter smak )
flingsalt 

Vispa samman smör, socker och sirap.
Blanda kakao, mjöl och bakpulver och häll det i smeten. Tillsätt sambal oelek, 
Fega inte, ta 1 tsk ☺

Rulla ut degen till en rulle och skär ca 1 cm tjocka "knappar"
Lägg dem på bakplåtspapper och strö över flingsalt.
Grädda i 175 gr i 15 min.
Låt svalna!!!

Ät och njut tillsammans med ett glas rött, en kopp te eller som mina killar med ett stort glas mjölk.

Krameli kram 

måndag 24 oktober 2016

Var rädd om varandra

Hej vännen!
Hoppas du haft en fin måndag. 
Hoppas du har någon hos dig som står dig nära, någon som månar om dig och ser till att du har det bra. Någon som bara genom att finnas till betyder allt.
Var rädd om dem som månar om dig. Berätta att de är viktiga i ditt liv. Säg det om och om igen.
Jag är lycklig med min pusselbit och våra fina pojkar. Vi tar vara på det lilla och gör det till något stort.
Älskar er mest!!!

I dag för 1 år sedan gifte sig våra bästaste vänner. Det var en underbart vacker höst Lördag och jag får  en tår i ögat när jag tänker på det.
P & M hade pratat om bröllop länge, länge.
  Mitt ♥ hade fått veta ett par veckor tidigare, men för mig blev det en överraskning. Det enda jag fått veta var att jag skulle på date med min man, vara fint klädd och ha med mig kameran och mitt 50 mm objektiv.
Jag hade ingen aning!
Min fina och jag vandrade hand i hand genom Kungsparken i Malmö och så plötsligt stod de där vid Balustraden, den fina "Balkongen" intill vattnet.
Tårarna kom och hjälp vad vackert det var.
Solen som bröt fram emellan de höstvackra träden, vattnet som porlade i bakgrunden. Deras underbara dotter som skuttade runt i sin fina klänning.
Efter vigseln blev det bubbel, och ännu mera bubbel.
Middag och fest hela natten lång.
Idag firar de på tu man hand, men hemma hos dem finns en fin bukett från oss.
Ett blomsterbud med ett litet kort.
" För att ni är de bästa "


Älskade finaste ni, hoppas att vi alltid kommer att finnas där för varandra.

Åter till verkligheten och denna måndag.
Fick nyss veta att det är chokladmuffinsens dag och det måste vi ju fira,
 eller hur?

Stor kram Kristina

lördag 22 oktober 2016

Visst är det ok att vila

 Hej fina du!
Hur har du det idag? Hoppas du mår bra och att du valt att göra ngt för din egen skull idag.
Jag har sovit länge, tagit en promenad och gjort lite ärenden tillsammans med mitt ♥
Nu ska jag snart krypa ner i soffan och titta på veckans Greys Anatomy.


I torsdags hade jag bästaste vännen på middag och som vanligt hade vi mycket att prata om. 
Vi har båda två lite för många järn i elden och ska bara hela tiden.
Vi måste tom skriva en dagordning när vi ses för att vi har så mycket att ventilera. Jag är så lycklig över vår vänskap och hoppas att vi har varandra nära hela livet.
En sak vi pratat mycket om är att vila, att fylla på energi.
Att ta vara på stunden och krypa ihop i soffan eller i sängen en stund hinns liksom inte med, eller prioriteras bort.
Man vill ju inte vara en slöfock!!!!
Varför är det så? 
Tror aldrig jag sett min mor krypa ihop i soffan, somna tidigt en fredagskväll eller ta en powernap.
Nu har vi i alla fall bestämt att när kroppen säger till så är det vila som gäller. Då kvittar det vad klockan är eller vad familjen tycker.
Visst hänger du på?

I kväll ska vi ut på galej med min syster och hennes familj. Vi ska spela schaffleboard. Har du gjort det någon gång, inte jag men kul ska det bli.
Krameli kram 
Kristina


måndag 17 oktober 2016

Bastudröm

Hej min vän!
Hoppas du har det bra. Jag har det såå mysigt. Sitter just nu i huset i vårt paradis och njuter. Skogen  skiftar i de mest vackra röd, orange och gula färger. Jord och mossa som doftar så gott. 
Maken och jag har gått en lång svamprunda men, tyvärr, inte mycket i korgen. Det är så torrt att jag aldrig skådat värre.
Nu har jag plockat upp paddan och bryggt mig en stor kopp te. Maken och killarna är fortfarande ute. Vi började ju bygga bastu i sommar och nu ska de fortsätta lite till.
Känns som ett evighets projekt.


Jag längtar så. Tänk att sitta där med sjöutsikt och prata om allt och inget. Samlas kring värmen och bara njuta av nu. Stoppa tiden, fånga dagen och ta hand om spända ryggar och ömmande leder.
 Jag skulle lätt vilja ha en bastu hemma också. Jag har sett att det blir allt vanligare med en fristående bastu i villa trädgårdarna.

Men mannen jag är gift med har inte alls lika bråttom som jag. Han vill göra allt från grunden. Här i paradiset ska det bli en timrad bastu "ala" gammal stil. 
Jag har fått vara med och tänka lite och min största önskan är ett trädäck utanför med en ljugarbänk.
Jag fattar bara inte att det måste ta sådan tid. 
Alltså fördriver jag tiden med att klicka runt på olika sidor och hitta ännu mera inspiration. Det finns så mycket fint. Både för den händige, med all tid i världen, men även för den som vill kunna njuta redan nu. 
Kolla här om du är sugen. 
Nu ska jag grotta ner mig och drömma mig bort.
See you!
Kram Kristina


fredag 14 oktober 2016

Ljudets mysterier.

Hej vännen!
Sitter i stugan och myser. Vi kom upp igår och allt är helt tyst. Eller kanske inte tyst men, lugnt. Brasan knastrar gottigt, storebror och Tyra halvslumrar i soffan och i från köket hörs radioröster.
Jag fixar med bilder och försvinner bort i härliga minnen.
När vi är här på somrarna är vi oftast många. Vårt hus är stort och flera familjer kan vara här samtidigt. Alla är vana att vara här, de har fullt upp med sitt, sjunger en trudelutt, ritar, spelar handboll, fotboll, badar, fiskar, går i skogen, läser eller fixar mat. Det är en salig blandning av ljud och röster som överröstar varandra.


 När gästerna åkt hem blir det en konstig tystnad, även om den är väl behövd. 
När jag sitter här och väljer bilder så är det ändå de bilderna när vi är många, som lockar mig mest. Familj och vänner är viktiga ingredienser i mitt liv.
Det gäller bara att hitta en lagom balans och detta är väl ett bra exempel på den raka motsatsen.
Tyst, lugnt och ändå precis lika mysigt.

Stor kram Kristina